Jag har en kompis som har världens kanske kortaste tunga. Det är inte tungt. Den är däremot denna snubbens tunga. Jävligt tung.
www.videotiger.com/worldsbiggesttonguevideo.shtml
Hej å hå
11 år sedan
fredag, juni 06, 2008
För somriga kvällar
Lyssna på denna osignade artist. Härligt. Ganska mycket Jay Jay Johansson. Gillar man honom så gillar man Meadow.
www.themeadow.se
www.themeadow.se
torsdag, juni 05, 2008
Mörkt is not the new black.
Hört på Karlbergsvägen, utanför Hemköp. Två tjejer och en kille i 35-årsåldern pratar.
Tjej 1: Fan vad det är underligt att det är så jävla hett på dagen och sen blir det så kallt på kvällen.
Kille: Det är ju därför man ska vara i Thailand. Där är det varmt dygnet runt.
Tjej 2: Asså, Thailand. Jag har varit där och det var fan inte så jävla mysigt. Det blev mörkt redan klockan sju. Man ser ju inte hur solbränd och snygg man är och man kan ju inte hålla koll på sminket.
Tjej 1: Fan vad det är underligt att det är så jävla hett på dagen och sen blir det så kallt på kvällen.
Kille: Det är ju därför man ska vara i Thailand. Där är det varmt dygnet runt.
Tjej 2: Asså, Thailand. Jag har varit där och det var fan inte så jävla mysigt. Det blev mörkt redan klockan sju. Man ser ju inte hur solbränd och snygg man är och man kan ju inte hålla koll på sminket.
onsdag, juni 04, 2008
Kort och koncist. Så ska det vara.
Jag blir spammad på min mobiltelefon. Det ringer diverse försäljare och undersökningsföretag hela jävla tiden och jag är så less. Jag brukar hålla dem på halster och inte svara i ett par veckor, men de ger ju sig inte de jävlarna. Nu ringde det igen och jag svarade.
- Hallå.
- Hej jag ringer från Telia. Hur är läget?
- Bra.
- Ringer jag olämpligt?
- Nej.
- Ok, jag ser att du ringer med Telia 30 som abonnemang...
- Ja och jag vill inte byt nu. Jag väntar på iPhone.
- Eh, jaha. Då ska vi se här... oj, nu kom jag av mig... ehhh... Jag ser att du ringt 189 samtal och ändå lyckats hålla dig under 30 minuter. Det är imponerande.
- Jaha, ok.
- Ja, då var det väl inte så mycket mer jag hade att säga då.
- Nähä.
- Ha en trevlig sommar.
- Detsamma. Hejdå.
Hur han får det till 189 samtal har jag ingen aning om. Jag misstänker att det är inräknat MMS och SMS. Jag har då inte ringt så många samtal och även om jag gillar att hålla mina telefonsamtal korta så skulle 189 samtal på 30 minuter alltså innebära att varje samtal i snitt varade i 9,5 sekunder. Till och med för mig är det lite väl är kort. Men med tanke på hur kort samtalet med ovanstående person var så kanske det är möjligt. Mitt uppdrag nu är att halvera tiden på mina samtal och framför allt att förkorta den aktiva samtalstiden med försäljare och annat patrask. Jag återkommer.
- Hallå.
- Hej jag ringer från Telia. Hur är läget?
- Bra.
- Ringer jag olämpligt?
- Nej.
- Ok, jag ser att du ringer med Telia 30 som abonnemang...
- Ja och jag vill inte byt nu. Jag väntar på iPhone.
- Eh, jaha. Då ska vi se här... oj, nu kom jag av mig... ehhh... Jag ser att du ringt 189 samtal och ändå lyckats hålla dig under 30 minuter. Det är imponerande.
- Jaha, ok.
- Ja, då var det väl inte så mycket mer jag hade att säga då.
- Nähä.
- Ha en trevlig sommar.
- Detsamma. Hejdå.
Hur han får det till 189 samtal har jag ingen aning om. Jag misstänker att det är inräknat MMS och SMS. Jag har då inte ringt så många samtal och även om jag gillar att hålla mina telefonsamtal korta så skulle 189 samtal på 30 minuter alltså innebära att varje samtal i snitt varade i 9,5 sekunder. Till och med för mig är det lite väl är kort. Men med tanke på hur kort samtalet med ovanstående person var så kanske det är möjligt. Mitt uppdrag nu är att halvera tiden på mina samtal och framför allt att förkorta den aktiva samtalstiden med försäljare och annat patrask. Jag återkommer.
Bland Haggor och Gummihoror
Efter jag skrev inlägget om grannen igår så började jag fundera på vilka grannar man haft genom åren. Jag vet inte om jag är otursförföljd eller vad det är frågan om. Men med tanke på att jag faktiskt är en ganska tolerant granne så måste ju något jinxigt vara i görningen. Jag ska här lämna en kort redogörelse för några av de genom åren mest underliga grannar jag haft.
Jordfräsarna från Jordanien.
Jag bodde uppe i Gällivare. I lägenheten ovanför mig bodde en utländsk familj, med uppskattningsvis 10 barn. De var väldigt högljudda. På morgonen släppte de ut barnen i trapphuset så att de fick leka innan det var dags att gå till skolan. Eftersom jag ofta jobbade natt och kom hem vid sjutiden på morgonen så var detta givetvis ganska jobbigt. Jag försökte att förklara detta för dem, men de ville liksom inte förstå. En morgon när jag försökte sova så levde de om i trapphuset, mer än vanligt. Jag gick fram till dörren och skulle öppna dem för att be dem vara lite tysta. Innan jag öppnar dörren så stannar jag till eftersom jag hör en vuxen röst utanför. Jag trodde att det var en av föräldrarna som kanske var där för att be barnen att visa lite respekt mot de andra boende i huset. Men så var det inte. Det var en kvinna från städfirman som pratade med barnen. När de berättade för henne att de inte fick leva om så mycket för att grannarna tycker att det är jobbigt så säger kvinnan: "Men herregud. Ni är ju barn. Det är klart att ni ska få leva om. Jag tycker att ni ska skrika lite mer. Det är rätt åt dem som klagar." Jag blev helt chockad och matt och gick tillbaka till sängen, med kudden över huvudet. Orkade bara inte börja tjafsa, trött som jag var.
Ett par veckor senare vaknar jag av något som låter som en jordfräs ovanför. Det lät bokstavligen som att parkettgolvet frästes till flisor och de skulle börja odla potatis i vardagsrummet. Jag går upp och ringer på deras dörr, men självklart så hör de inte det eftersom de har jordfräsen på och öppnar därför inte dörren. Jag går ned till mig och ringer till fastighetsägarna. De hör inte vad jag säger eftersom oljudet är så högt. Till slut tror jag att de fattade vad jag menade och vidtog åtgärder eftersom det på grannens dörr en vecka senare hänger en lapp: "Till brevmannen. Vi har flytat. Skika post till ny adres."
Gummihoran
Vi bodde vid Globen och eftersom vi inte hade någon balkong så använde vi den gemensamma balkongen i trapphuset då folk ville röka då vi hade fest. Denna balkong använde även en av grannarna som torkställning för tvätt, varpå det var uppspänt tvättlinor tvärs över hela balkongen. En gång då vi skulle ha fest så sköt vi dessa linor åt sidan så att vi fick plats. det var alltså bara att dra tillbaka dem sedan, så skulle allt vara precis som innan. Fimparna slängdes i en glasburk som sedan kastades i soporna.
Dagen efter festen ringer det på dörren. Utanför står grannfrun med gummihandskar och gormar om att vi minsann slängt fimpar över hela balkongen och att vi var idioter som inte kom upp till henne och bad henne ta bort tvättlinorna istället för att slkjuta undan dem. Hur vi skulle veta att det var hennes tvättlinor har jag ingen aning om. Vi går till balkongen för att plocka bort alla de fimpar hon påstod sig ha sett. Det var en fimp. Det var en futtig fimp, som hon minsann var tvungen att ha gummihandskar för. Gummihanskar för att plinga på vår dörr och be oss ta bort den. Efter det fick hon för alltid kallas GummiHoran.
Psykfallet från helvetet
På andra sidan trappen på samma våning som vi bodde, levde en kvinna som inte var psykiskt frisk. Hon skrek om nätterna, hade massor av skumma typer på besök och sedan hon flyttade in så blev min cykel stulen. Den var låst med dubbla, inbrottssäkra lås. Dessa lås satt fast i ett cykelställ som var fastbultat i betonggolvet i det låsta cykelrummet. Hon sprejade alla kikhål med svart färg eftersom hon tyckte att grannarna stirrade på henne. Veckan innan vi flyttade från lägenheten så tyckte hon att det var en bra idé att elda i badkaret sitt.
Haggan
Under oss i Stureby bodde en gammal kvinna. Den första intrigen vi hade med henne var i april 2000 då hon lämnade en lapp i vår brevlåda, medan vi var hemma. På den lappen stod det: "Ni har något vått på er balkong som droppar ned på min balkong. Avlägsna detta föremål genast." Eftersom vår balkong var helt tom så lämnade vi direkt en lapp i hennes brevlåda. "Vår balkong är helt tom förutom den is som bildats under vintern. Det är nu vår och då smälter isen och droppar. Det är helt normalt."
En fest, som var lugn och skötsam, var den andra vi hade inom loppet av ett halvår. Några dagar efter festen kommer det ett brev från HSB där det står att en granne har klagat över våra ständigt återkommande vilda fester och att det i samband med dessa står knarkare och lever om längst ned i trappen. Hon syftade alltså på de vänner som väntade på sin beställda taxi längst ned i trapphuset eftersom det var kallt ute. Vi svarade med att ringa till HSB och prata med dem. Det visade sig att denna kvinna var välkänd i föreningen och de sa att vi inte skulle bry oss om henne.
TelefonTorteraren
Ynglingagatan, mars 2003. Från lägenheten ovanför hörs dunkar mot elementet och en kvinnoröst som skriker "Nej, inte huvudet!" Man hör att det är bråk och hon skriker förtvivlat. Sedan dunkar det igen och kvinnan skriker "Nej, inte huvudet!" flera gånger. Vi misstänker att det är en kvinnomisshandel på gång och tänker först gå upp och ringa på dörren. Sedan inser vi att det kanske inte är någon bra idé eftersom den som misshandlar henne kanske blir våldsam mot oss också. Han kanske har kniv eller pistol. Vi ringer till polisen istället. Polisen kommer och de ringer på hos kvinnan ovanför. Hon öppnar inte. Polisen skriker "Det här är polisen. Om ni inte öppnar dörren så slår vi in den". Då öppnas dörren. Polisen stannar kvar där i några minuter och kommer sedan ned till oss för att berätta om läget. Det visar sig att kvinnan ovanför var ensam i lägenheten. Hon sa att hon bara pratat med sin mamma i telefon och att de bråkat. Polisen trodde inte riktigt på hennes historia, men eftersom de inte hittade någon annan i lägenheten var det inte mycket de kunde göra. Jag tror att misshandlaren hann dra därifrån, för vem fan skriker "Nej, inte huvudet!" och dunkar i elementen så man pratar med sin mamma? Kvinnan ovanför flyttade strax därefter.
Det finns en hel del skumma typer och detta var ett axplock ur de grannar jag har haft genom åren. Har ni haft några underliga grannar eller har ni varit förskonade mot dessa?
Jordfräsarna från Jordanien.
Jag bodde uppe i Gällivare. I lägenheten ovanför mig bodde en utländsk familj, med uppskattningsvis 10 barn. De var väldigt högljudda. På morgonen släppte de ut barnen i trapphuset så att de fick leka innan det var dags att gå till skolan. Eftersom jag ofta jobbade natt och kom hem vid sjutiden på morgonen så var detta givetvis ganska jobbigt. Jag försökte att förklara detta för dem, men de ville liksom inte förstå. En morgon när jag försökte sova så levde de om i trapphuset, mer än vanligt. Jag gick fram till dörren och skulle öppna dem för att be dem vara lite tysta. Innan jag öppnar dörren så stannar jag till eftersom jag hör en vuxen röst utanför. Jag trodde att det var en av föräldrarna som kanske var där för att be barnen att visa lite respekt mot de andra boende i huset. Men så var det inte. Det var en kvinna från städfirman som pratade med barnen. När de berättade för henne att de inte fick leva om så mycket för att grannarna tycker att det är jobbigt så säger kvinnan: "Men herregud. Ni är ju barn. Det är klart att ni ska få leva om. Jag tycker att ni ska skrika lite mer. Det är rätt åt dem som klagar." Jag blev helt chockad och matt och gick tillbaka till sängen, med kudden över huvudet. Orkade bara inte börja tjafsa, trött som jag var.
Ett par veckor senare vaknar jag av något som låter som en jordfräs ovanför. Det lät bokstavligen som att parkettgolvet frästes till flisor och de skulle börja odla potatis i vardagsrummet. Jag går upp och ringer på deras dörr, men självklart så hör de inte det eftersom de har jordfräsen på och öppnar därför inte dörren. Jag går ned till mig och ringer till fastighetsägarna. De hör inte vad jag säger eftersom oljudet är så högt. Till slut tror jag att de fattade vad jag menade och vidtog åtgärder eftersom det på grannens dörr en vecka senare hänger en lapp: "Till brevmannen. Vi har flytat. Skika post till ny adres."
Gummihoran
Vi bodde vid Globen och eftersom vi inte hade någon balkong så använde vi den gemensamma balkongen i trapphuset då folk ville röka då vi hade fest. Denna balkong använde även en av grannarna som torkställning för tvätt, varpå det var uppspänt tvättlinor tvärs över hela balkongen. En gång då vi skulle ha fest så sköt vi dessa linor åt sidan så att vi fick plats. det var alltså bara att dra tillbaka dem sedan, så skulle allt vara precis som innan. Fimparna slängdes i en glasburk som sedan kastades i soporna.
Dagen efter festen ringer det på dörren. Utanför står grannfrun med gummihandskar och gormar om att vi minsann slängt fimpar över hela balkongen och att vi var idioter som inte kom upp till henne och bad henne ta bort tvättlinorna istället för att slkjuta undan dem. Hur vi skulle veta att det var hennes tvättlinor har jag ingen aning om. Vi går till balkongen för att plocka bort alla de fimpar hon påstod sig ha sett. Det var en fimp. Det var en futtig fimp, som hon minsann var tvungen att ha gummihandskar för. Gummihanskar för att plinga på vår dörr och be oss ta bort den. Efter det fick hon för alltid kallas GummiHoran.
Psykfallet från helvetet
På andra sidan trappen på samma våning som vi bodde, levde en kvinna som inte var psykiskt frisk. Hon skrek om nätterna, hade massor av skumma typer på besök och sedan hon flyttade in så blev min cykel stulen. Den var låst med dubbla, inbrottssäkra lås. Dessa lås satt fast i ett cykelställ som var fastbultat i betonggolvet i det låsta cykelrummet. Hon sprejade alla kikhål med svart färg eftersom hon tyckte att grannarna stirrade på henne. Veckan innan vi flyttade från lägenheten så tyckte hon att det var en bra idé att elda i badkaret sitt.
Haggan
Under oss i Stureby bodde en gammal kvinna. Den första intrigen vi hade med henne var i april 2000 då hon lämnade en lapp i vår brevlåda, medan vi var hemma. På den lappen stod det: "Ni har något vått på er balkong som droppar ned på min balkong. Avlägsna detta föremål genast." Eftersom vår balkong var helt tom så lämnade vi direkt en lapp i hennes brevlåda. "Vår balkong är helt tom förutom den is som bildats under vintern. Det är nu vår och då smälter isen och droppar. Det är helt normalt."
En fest, som var lugn och skötsam, var den andra vi hade inom loppet av ett halvår. Några dagar efter festen kommer det ett brev från HSB där det står att en granne har klagat över våra ständigt återkommande vilda fester och att det i samband med dessa står knarkare och lever om längst ned i trappen. Hon syftade alltså på de vänner som väntade på sin beställda taxi längst ned i trapphuset eftersom det var kallt ute. Vi svarade med att ringa till HSB och prata med dem. Det visade sig att denna kvinna var välkänd i föreningen och de sa att vi inte skulle bry oss om henne.
TelefonTorteraren
Ynglingagatan, mars 2003. Från lägenheten ovanför hörs dunkar mot elementet och en kvinnoröst som skriker "Nej, inte huvudet!" Man hör att det är bråk och hon skriker förtvivlat. Sedan dunkar det igen och kvinnan skriker "Nej, inte huvudet!" flera gånger. Vi misstänker att det är en kvinnomisshandel på gång och tänker först gå upp och ringa på dörren. Sedan inser vi att det kanske inte är någon bra idé eftersom den som misshandlar henne kanske blir våldsam mot oss också. Han kanske har kniv eller pistol. Vi ringer till polisen istället. Polisen kommer och de ringer på hos kvinnan ovanför. Hon öppnar inte. Polisen skriker "Det här är polisen. Om ni inte öppnar dörren så slår vi in den". Då öppnas dörren. Polisen stannar kvar där i några minuter och kommer sedan ned till oss för att berätta om läget. Det visar sig att kvinnan ovanför var ensam i lägenheten. Hon sa att hon bara pratat med sin mamma i telefon och att de bråkat. Polisen trodde inte riktigt på hennes historia, men eftersom de inte hittade någon annan i lägenheten var det inte mycket de kunde göra. Jag tror att misshandlaren hann dra därifrån, för vem fan skriker "Nej, inte huvudet!" och dunkar i elementen så man pratar med sin mamma? Kvinnan ovanför flyttade strax därefter.
Det finns en hel del skumma typer och detta var ett axplock ur de grannar jag har haft genom åren. Har ni haft några underliga grannar eller har ni varit förskonade mot dessa?
tisdag, juni 03, 2008
Grannen som Gud glömde
Jag har en granne. Hon hatar fåglar. Vi kallar henne Fågelhataren. Hon är arg när sommaren kommer för att småfåglarna kvittrar utanför fönstret och väcker henne. Jag har aldrig sett henne le. Hon verkar vara bitter. Hon har en balkong. Från hennes balkong kan hon se rakt in i grannen bredvids kök. Grannen bredvid vill också ha balkong. Det vill inte Fågelhataren att hon ska ha. För då kan hon se rakt in i hennes kök. Jag undrar vad som är så hemligt i Fågelhatarens kök. Jag vill se in i det. Jag vill känna till hennes hemligheter. Jag gillar sommaren. Jag gillar fåglar som kvittrar och väcker mig klockan fyra på morgonen. För om sanningen ska fram så är småfågelkvitter inte så svårt att somna om till.
Prisa gudarna...
...skatteåterbäringen är här! Inte en dag för sent. Resan till NYC och påföljande resa till London har fått mig att börja överväga ett bankrån. Men nu behöver jag ju inte det. Fint som snus, säger jag.
En intressant sak är dock att jag på en gång börjar fundera på vad jag ska göra för skoj för pengarna, medan det normala borde vara att använda dem för att fylla gropen i sparkontot. Men hur kul är det? Kanske man kan handla lite och fylla lite?
Hmm, vem försöker jag lura?
En intressant sak är dock att jag på en gång börjar fundera på vad jag ska göra för skoj för pengarna, medan det normala borde vara att använda dem för att fylla gropen i sparkontot. Men hur kul är det? Kanske man kan handla lite och fylla lite?
Hmm, vem försöker jag lura?
måndag, juni 02, 2008
Ta-taaa!
Så var då Londonresan avklarad. det var mycket trevligt och @Media-dagarna var fantastiska. Några halvsömniga seminarier fanns det ju, men majoriteten var mycket bra och otroligt inspirerande. Milsvid skillnad mot de seminarium som brukar hållas av MSN med flera här i Stockholm. Jag hoppas verkligen att jag får möjligheten att delta på detta event nästa år också.
På fredagen kom ju Poca till London och vi snurrade runt på lite barer under helgen och hade riktigt skoj.
Jag sammanfattar 5 dagar i london med följande tags:
öl, cider, wagamama (kom till Sverige, pretty please!), ta-taa, öl, cider, gamla aktier, pret a manger, hyde park, öl, cider, sol, south bank, talibanninjas, indisk mat, öl, cider, vin, carnaby, soho, andy clark, inspiration, indi young, öl, vin, cider, poca, halal, dan rubin, the mute family, taxi, öl, cider, vin, fish & chips och sist med inte minst: öl, cider och vin.
På fredagen kom ju Poca till London och vi snurrade runt på lite barer under helgen och hade riktigt skoj.
Jag sammanfattar 5 dagar i london med följande tags:
öl, cider, wagamama (kom till Sverige, pretty please!), ta-taa, öl, cider, gamla aktier, pret a manger, hyde park, öl, cider, sol, south bank, talibanninjas, indisk mat, öl, cider, vin, carnaby, soho, andy clark, inspiration, indi young, öl, vin, cider, poca, halal, dan rubin, the mute family, taxi, öl, cider, vin, fish & chips och sist med inte minst: öl, cider och vin.
onsdag, maj 28, 2008
Watch out, here we come
Så var det då dags att lämna Svedala igen. Denna gång bär det av till London. Två dagars intressanta seminarier på @media 2008 web design and development conference och sedan stannar jag helgen och möter upp Poca. Kan så här i förhand gissa att det kan bli ganska galet! ;)
See ya'll after the weekend.
See ya'll after the weekend.
måndag, maj 26, 2008
En vecka full av... eh, fylla?
I fredags hade vi fest på jobbet. Temat var camping & folkpark. Uppskattningsvis 500 personer kom och hade skoj fram till småtimmarna. Balkongen var klaustrofobiskt full och det var även många gäster som njöt av de alkoholhaltiga gratisdryckerna. Succé. Lördagsmorgonen var däremot ingen succé. Aj aj aj... mitt huvud.
Lördag kväll var det Eurovisionfest hemma hos Pejvan. Vi skulle ha varit hemma hos oss, men föreningens tv-mottagning behagade att lysa med sin frånvaro. Sabotage, som då tv-sändningarna bröts en gång då Carols skulle sjunga, eller inte låter jag vara osagt. Resultatet i Eurovision orkar jag inte kommentera här och nu.
På onsdag bär det av till London. @Media heter eventet och när man ändå är där torsdag och fredag så passar man ju på att stanna över helgen. Plånboken är tom efter NYC, men några goda bärs ska man väl ha råd med. Skatteåterbäringen kommer ju förhoppningsvis snart.
Såg en grej. En skum grej. Som kostar ca 1000 spänn. Jag är tveksam men delar med mig.
http://www.supersmoker.com/en/
Tjingeling.
Lördag kväll var det Eurovisionfest hemma hos Pejvan. Vi skulle ha varit hemma hos oss, men föreningens tv-mottagning behagade att lysa med sin frånvaro. Sabotage, som då tv-sändningarna bröts en gång då Carols skulle sjunga, eller inte låter jag vara osagt. Resultatet i Eurovision orkar jag inte kommentera här och nu.
På onsdag bär det av till London. @Media heter eventet och när man ändå är där torsdag och fredag så passar man ju på att stanna över helgen. Plånboken är tom efter NYC, men några goda bärs ska man väl ha råd med. Skatteåterbäringen kommer ju förhoppningsvis snart.
Såg en grej. En skum grej. Som kostar ca 1000 spänn. Jag är tveksam men delar med mig.
http://www.supersmoker.com/en/
Tjingeling.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
