Sudda sudda sudda bort den sura vintern.

Nu är sommaren här, för idag har vi haft gårdsstädning i bostadsrättsföreningen och tagit fram utemöblerna, planterat blommor, sopat gårdsplanen och grillat. Eller vi och vi förresten. Medan de andra sopade och planterade blommor tog jag tog fram mina powertools och slipade av bordet som stått ute över vintern. Det såg ut som att det överlevt finska vinterkriget med nöd och näppe. Efter min behandling var det dock som nytt igen och nu står det där mitt på gården och trånar efter uppmärksamhet i form av vinglas och ölkrus. Jag lovar, att efter sommaren kommer det böna och be om att få bli tillbakasläpat till cykelförrådet igen. Som sagt; gårdsstädning med lite öl och vin på det och vips så var sommaren kommen. ;)

Veckan som försvann

Ok, jag har inte skrivit något på länge men jag har inte försvunnit. Ibland försvinner dock en vecka bara helt och hållet. Veckan som gått är ett bra exempel på det.

Jag kom hem från en helt fantastisk vecka i New York på tisdag morgon, fast besluten om att inte sova så mycket under dagen för att så snabbt som möjligt komma över jetlagen och återgå till de vanliga vardagsrutinerna. Somnade kl 10 och vaknade halv 3. Mycket riktigt så sabbade det ganska mycket av rutinerna. Lyckades somna senare på kvällen men vaknade pigg som en lärka och hungrig som en blåval halv 3 på natten. Kroppen skrek efter en stadig frukost och en dag fylld av med äventyr, trots att jag lämnat det stora äpplet över ett dygn tidigare. Några mackor senare så lyckades jag slumra till innan det var dags att knalla till jobbet.

Jobbdagen slingrade sig fram utan stora händelser, men med många gäspningar och en stor längtan att bara gå hem och krypa ned under täcket. Efter jobbet träffade jag min guddotter och hennes föräldrar. Levererade lite presenter och tog ett par öl. Hemma strax efter kl åtta så kröp jag ned i kojen, inte det minsta anande om vad som komma skulle.

Torsdagen började med ont i magen och resulterade, utan att berätta några detaljer, i att största delen tillbingades i det kaklade lilla rummet. Yikes! Fortfarande på fredagen var jag risig så det blev till att stanna hemma från jobbet även denna dag. I samma veva drog min sambo på sig en riktig förkylning. Helgen tillbringades i husarrest, trots det underbara värdet ute och det var först på söndag morgon, riktigt tidigt med en ännu ej åtgärdad jetlag, som vi tog oss ut ur lägenheten på en skön promenad runt Karlbergskanalen. Det var ungefär vid den tidpunkten som jag kände livet återvända till kroppen. Jag har nog aldrig längtat så mycket till en måndag med arbete, vardagsrutin och allt vad det innebär!

Ibland är det bra att ha det lite dåligt, så att man ser att man faktiskt har det ganska bra.

Se upp, här kommer jag! New and improved! ;)

Nu får det vara nog

Jag är så less på den här så kallade våren som aldrig vill ta fart. Ok, det är bara början av maj, men det börjar ju banne mig inte ens likna vår. Några fina dagar har det ju varit, men nu börjar man ju bli riktigt orolig. Wolfgang Schröder har i och för sig sagt att om det är en dålig april så kommer sommaren med största sannolikhet att bli fin. Jag brukar inte tro på honom, men nu känns det som om jag inte har något val... April sög sp; Kung Bore, stick och brinn!

Igår var det valborg. Det firades hos familjen Harlén som bjöd på smarrig buffé och gott dricka. Som vanligt när de ställer till med kalas så var det supertrevligt! Emmy, min guddotter, var lika söt som vanligt. Vi åt frukt som vi doppade i en chokladfontän och som ni kan se på bilden så gillade Emmy det! ;)

För ett par veckor sedan hade vi picnic i Rålis. Det var riktigt sommarväder och det enda som saknades (och fortfarande saknas) är det gröna i träden för att man skulle kunna tro att det var sommar på fullaste allvar. Har vi lite tur så kanske maj blir bättre och så kommer sommaren att kännas mycket längre än de få ynkliga sommarmånader som den de facto består av.

Om ett par veckor bär det av mot New York. Det ska bli så roligt att återse staden med stort S än en gång. I just can't get enough...

Jaja, om solen visar sig så kommer det väl fler inlägg här. Annars så ses vi då jag tinat upp. ;)