Freeeeeeeeeedag! ;)

Ja. Så var den här igen. Den vidunderliga fredagen. Veckans mest fantastiska dag. Vaknade i morse och var trött som en gnu i djup dvala, men efter en uppfriskande promenad i morgonluften och bajsdoften längs Drottninggatan så kändes det bättre.

Pravda, glasnost och lite klaustrofobi i en brun nyans
Jag har märkt att det tar längre och längre tid att ta sig till och från jobbet. Inte för att jag går långsammare eller tar omvägar. Nej, det är för att turistsäsongen har börjat. Det kryllar av människor som går sicksack längs gatorna. De står dessutom ut eftersom de klär sig färggladare än de flesta stockholmare, som under vinterhalvåret mest känner till svart, svart och åter svart. Dessa färgglada turister i detta konstanta myller kan närmast jämföras med en massor av myror i en myrstack och mitt i hela smeten glider det omkring små m&m:s. Hur som helst så måste man gå slalom för att över huvudtaget ta sig framåt. Ibland tar man inte sig ens framåt.
En morgon då jag gick till jobbet så sken solen och för att få njuta av den så mycket som möjligt så valde jag att gå längs med slottets norra sida och gå Skeppsbron istället för att vandra in i Gamla Stans krokiga gränder. Sagt och gjort. Vid mynttorget svängde jag av. Ungefär vid slottet så står det tre bruna turistbussar från Ryssland. Utanför bussarna sstår det lika många klungor med bruna vinterkläder. De ryska turisterna alltså. Eftersom bussarna står parkerade tätt mot trottoarkanten och det på andra sidan trottoaren är en mur så var derssa tre klungorna ganska tätt packade. Man kan nog säga att det var en enda klunga. Jag ville ju passera dem, men på utsidan av bussarna var det ju full trafik så jag hade inget annat val än att ta mig igenom klungan. Det gick bra ända tills jag var i mitten av hela folksamlingen. Då ropar deras guide något som jag inte förstår, men jag vet att det inte var skål eller frihet, för de orden kan jag på ryska (eller kyrilliska som det ju heter enligt min vän Päivi). Traktor kan jag också säga. Och tårta. Jaja, folkmassan tätnar, med mig i mitten och börjar röra sig framåt. Jag glider med, lätt upplyft från marken. Det var som de främsta raderna på en rockkonsert. Efter ett litet tag så utropas ännu ett ryskt ord och hela skocken vänder riktning. Jag glider med. Paniken börjar komma och jag klämmer mig vänligt men bestämt ut genom massan för att sedan något, chockad knalla vidare och möta solen på Skeppbron. Slutet gott, allting gott.

Mitt i fredagens äventyr
Fredag ja. Lunch med Päivi och Flashe på Le Rouge. Smarrigt och mycket trevligt. Kvällen erbjuder AW med Ammie från Malmö och sedan bär det av till Lo Scudetto för middag med Food Court. Yeah!