Hösten är fantastisk

Jag har alltid gillat hösten. Varma soliga höstdagar. Kyliga blåsiga höstkvällar. Naturens alla färger. Det är som att hösten finns till för att vi ska lugna ned oss lite efter våren och sommarens alla glädjeutbrott och all galenskap. Man kryper liksom tillbaka in i sitt lilla skal och funderar. Allt är stilla. Nästan. Jag blir alltid som mest kreativ på hösten. Jag vet inte om jag gillar hösten så mycket för att jag är norrlänning och att hösten där uppe är den vackraste tiden på året. När lingonriset lyser rött och marken blir kall hård och skör på ett skönt sätt så får man känslan av att man måste smyga sig fram för att inte skada naturen. Man visar vördnad och respekt för det levande. Hemma i alla hus och lägenheter plockan människor fram de levande ljusen och tänder brasor i öppna spisar och kakelugnar. Man kryper upp i soffan och njuter av lite lugn skön musik och bara... andas. Stillhet. Sen kommer den hektiska julen, blåsiga och kalla januari och snöslasket i februari och mars, för att sedan lämna plats till våren och sommaren igen. Men passa nu på att bara njuta av höstens stillhet. Den varar inte så länge. Bra för vissa. Tråkigt för andra. Och alldeles lagomt för mig.

Bidrar med en bild som jag tagit där jag växte upp. Det är min vän Lottas hund Castor som sitter på lågfjället Dundret och njuter av hösten.