Bajen, bärs och balaban

Igår var det middag hos vänner och sedan några bärs med arbetskollegor. Detta innebar två taxiresor mitt i kristiderna? Och kanske någon kunskap rikare.

Den första gick från Thorildsplan till Nytorget. Taxichaffisen tyckte att det var ett utmärkt val att lämna Kungsholmen för Söder. Ja, han var en riktig vithårig och vitskäggig söderkis i 65-årsåldern. Snackade oavbrutet om hur bra Bajen är och hur jobbigt det är att bo i Västerort, där alla håller på AIK. Han var trevlig i alla fall. Han pratade också massor om sina barn. Eller barn och barn. De var tydligen i 40-årsåldern. Det var kanske inte så intressant, men det var J som åkte med mig som på sedvanligt sätt frågade taxichaffisen om han hade några barn.

Den andra taxiresan gick från Söder till Vasastan. Det var en kurd som gasade denna gången. J frågade som vanligt om han hade några barn och svaret blev att han hade en 14-årig som som spelade klarinett. Jaha, en liten klarinettbög, tänkte jag. Så tänkte nog inte hans far. Sedan spårade han ut och började snacka om massa instrument som används i kurdisk musik. Han babblade och babblade och så vitt jag vet så babblar han nog ännu. Vi höll inte på att komma ur taxin. Men när vi till slut gjorde det så var det med en handskriven lapp i handen. På den lappen fanns två ord skrivna. "Balaban" och "Def". Balaban var tydligen nån musik som vi skulle kolla upp på youtube. Def var tydligen en sorts tamburinliknande trumma med metallringar runt som används i kurdisk musik. Han upplyste också om att han aldrig kommer ihåg vad som är en trumma och vad som är en trumpet. Så det kan ju ha varit en platt trumpet som man slår på också. Vad fan vet jag efter massa öl?

Så... jag ger er här Balaban. Någon def har jag dock inte sett spåret av.

I spy, with my little eye...

...a new ride high up inte the sky!

Jajamensan. Grönan bygger ut. Och ingen är gladare än jag. I samma sekund som jag från jobbfönstret skådade något oidentifierat borta på andra sidan Saltsjön så slog mitt hjärta dubbla volter. Jag ÄLSKAR åkattraktioner. Ju större och vidreigare, desto bättre och härligare. Nu delar jag med mig av denna nyhet och om ni klickar på bilden så kan ni se exakt hur jag fick syn på denna skönhet från mitt jobbfönster. Jag har markerat kontoret med en röd ring och min blicks färdväg med en röd pil. Bra va? ;)

Kålla vad sjukt!

Ja, lite Göteborgshumor där. Så, vad vill jag då säga? Jo. Hur kan de komma sig att kilopriset på vitkål (och andra stora grejer som vattenmeloner etc.) blir högre då man köper en mindre bit? Var är logiken? Köpte en fjärdedels kålhuvud på ett kilo och då var kilopriset 9.90 kr. Om jag hade köpt ett halvt huvud så var kilopriset 4.90 kr. Det är ju fan sjukt. Jag hade fått dubbelt så mycket kål till samma pris. Eller faktiskt till och med lite billigare. Nu behövde jag ju bara ett kilo och vill inte köpa massa extra som måste slängas. Jag känner mig lurad och nästa gång ska jag köpa ett helt jävla kålhuvud, be om en kniv vid kassan, dela på kålhuvudet, packa ned det jag vill ha i min kasse. Resten ska jag dela upp, blad för blad, och köra ner i den där lilla skåran i slutet av gummirullbandet där plastkassar brukar fastna. Ett efter ett. Jag lovar. Och om jag ledsnar efter hälften ska jag bygga en jävla Leatherfacemask direkt på personen som sitter i kassan och skrika att vederbörande stinker kål. Jävla kålsupare! Men hur som helst. Kål är gott. Mycket gott. ;)

2 miljoner kåta hårstrån

Min kollega har just klippt sig. Hon är jättefin. Men från frisören fick hon också med sig ett pulver som ska gnuggas in i hårbotten så att håret får mer volym. Jag och min kollega diskuterade hur det kan funka och kom fram till att det helt enkelt måste vara som Viagra för hårstråna. Tanken på att ha 2 miljoner kåta hårstrån på skallen kan ju få vem som helst att baxna.

Era jävla slökukar

I morse utspelade sig följande i trappan på väg upp tunnelbanan:

Klockan är 8:43. Många människor är på väg till sina arbeten. Ganska stressade. På väg upp från tunnelbanan i Gamla Stan så blir det lite trångt. Halva trappan är avspärrad pga underhållsarbete. Det går lite långsamt. Plötsligt bryts morgontystnaden av en hes upprörd röst som skriker.

"Men gå då för helvete era satans Stockholmsjävlar"

Jag vänder mig, precis som många andra, och får syn på den vedervärdigaste knarkarkärring jag någonsin sett. Orcherna är fan lockiga och framstår som lämpliga kvart-i-tre-ligg i jämförelse. Hur som helst så får denna synen alla att röra på apostlahästarna kvickt som fan. Knarkarkärringen ger sig dock inte, utan fortsätter skrika:

"Era jävla slökukar. Spring!!!"

Som kossor på vårens första grönbete börjar folk att rusa. Sån fart har det aldrig förr varit på morgonmänniskorna i Gamla Stan. Jag garvade hela vägen till Skeppsbron. Och funderade på vilken Orch jag ska skicka Alla Hjärtans Dag-kort till. Vad heter de? Hur får man tag på deras adress?

Jag är fett rädd!

I morrn bär det av. Viking Line till Åland, eller nåt. Har inte nån koll på detaljerna. Att veta vart man ska är en detalj i sammanhanget, eftersom man aldrig lämnar fyllefärjan. Men jag är inte rädd för att åka båt. Jag är heller inte rädd för finska fyllskallar. Nej, det jag är rädd för är det faktum at jag nyligen fått reda på att dokumentären "Färjan" som går på Kanal 5, spelas in där i morrn. Oh maj gadd. Tänk om man blir sådär full så att man vill vara med. Tänk om. Jag skulle inte kunna överleva en sådan total mental kollaps. Ska fan max dricka en GT på burk. Sen får det vara nog. Ska sitta och tjura i hytten hela resan. Ja, vi har ju faktiskt A-hytt med utsikt, så det kanske inte är en helt dum idé? Hmmm...

När man vaknar på lördag morgon/dag så lär man ju vara fett bakis. För inte kommer jag ju kunna hålla mig i hytten hela resan, det fattar ju vilken floursköljningstant som helst. Jag kommer att vara så bakis så att det enda rätta är att supa sig full. Igen. Båten kommer in till stan på eftermiddagen nån gång och på kvällen ska vi ju skratta åt Lili & Susie i Melodifestivalen och prata ungdomsminnen. Då ska man vara full. Så... det jag ahr framför mig är alltså en 36-timmars fylla. Och jag är inte 20 år längre. Mamma Mia. Jag bävar mig inför söndagen.

I framtidens sköte

Jaha. Så har det nog hänt. Idag kan man i Metro läsa att det nu finns dildos i form av Obamas huvud att köpa. Plötsligt så har Mona Seilitz's (R.I.P.) gamla uttryck "Hur ska man veta vad framtiden har i sitt sköte, när man inte ens vet vad som finns i ens eget?" tappat sin mening. Sen om Obladi oblada är framtidens sköte, det är inte min sak att bedöma.

Dagens bryderi

Fick en länk av en vän. Nej, inte av Digidiva, även om man så skulle kunna tro. Klicka på länken och läs om svordomat i det finska språket. Högst intressant och aktuellt. Aktuellt på det sättet att ovan nämnda Digidiva ju fyllde år igår. Det kanske hon var glad över, men innerst inne svor hon nog mången lången finsk ramsa med kaliber i. Kanske var några orden desamma som återfinns på listan. Klicka, läs, lär och bli eb världsmedborgare du också.

http://en.wikipedia.org/wiki/Finnish_profanity

Pappa Razzi

Idag har jag införskaffat mig ett nytt objektiv. Sigma 18-200 begagnat fick det bli. Och givetvis med bildstabilisator så att man även på fyllan kan zooma in grannen som petar näsan utan att det blir skakigt. Egentligen inget nytt eftersom jag sedan tidigare hade 18-55 & 55-200. Men det är ju smidigare med ett objektiv istället för två. Speciellt om man är ute och reser. Kanske lite tungt, men vaffan. Jag får väl gå på gym då. Hepp!

Snubben som jag köpte det av sa på telefon att han kunde komma förbi med objektivet. Sagt och gjort. Plötsligt stod han där utanför och tutade med sin kranbil(!). Han hade en kranbil. Kranbil, kära vänner. Vilken vettig människa kör omkring i en kranbil? I och för sig så hade han ju den i jobbet, men det blir ju inte lika roligt då. Äsch...

Hi-Tech på hög nivå

Ja några tusen meter upp i luften i alla fall, för nu handlar det om flygbiljetter.

Sitter i lugn och ro och bokar flygbiljetter upp till norrland efter påsk. Norweigan Air har de billigaste biljetterna. Inte om man flyger över påsk, då är det svindyrt. Men efter är det schweinbilligt. Jag fyller i uppgifter som vanligt, lämnar ut kreditkortsnummer och allt det där. Trycker sen på boka. Vips så får jag ett SMS med en länk till en webbsida. Länken öppnar en sida i min iPhone. På sidan finns en typ av streckkod (men denna såg mest ut som när tv:n är utan sändning och som när jag var liten kallades "myrornas krig"). Tydligen ska de i incheckningen scanna in denna koden direkt från min telefon och vips så e jag incheckad. Det är fan 2009! Och det kommer från Norge! Jag har sparat ett träd. Halleluja!

Och du. Det är ingen idé att du skriver ut biljetten här bredvid. Jag har fetändrat den med massa tillagda och borttagna svarta och vita myror.